Rättvisa nationella prov
– elever med dyslexi måste få läsa med öronen under läsförståelseproven.
Alla sätt att läsa text är bra – med ögon, öron eller fingrar. För elever med dyslexi är det främsta sättet att förstå text genom att lyssna. Elever med dyslexi måste få använda sina hjälpmedel på nationella proven; att lyssna på proven testar läsförståelsen.
Några röster om rättvisa nationella prov och läsning
Susanna Cederquist/En bild av dyslexi, föreläsare, författare och mottagare av Dyslexipriset 2019.
Tid: 30 sekunder.
Inger Rålenius, föreläsare, inspiratör och före detta rådgivare på Dyslexiförbundet.
Tid: 30 sekunder.
Elisabet Reslegård, driver Läsrörelsen i Sverige och stod bakom den stora dyslexikampanjen tillsammans med Torbjörn 1996/97.
Tid: 30 sekunder.
Torbjörn Lundgren, författare och mottagare av Dyslexipriset 2021. Tillsammans med Elisabet drev han dyslexikampanjen 1996/97.
Tid: 30 sekunder.
Linda Harritz, mamma till dyslektiskt barn. Legitimerarad lärare eng/so. Medlem i FdB.
Tid: 26 sekunder.
Ulrika Wolff är professor i pedagogik och ordförande i Svenska dyslexistiftelsen.
Tid: 1 min 7 sekunder.
Jag skriver under på budskapet
Ge ditt stöd i kampen för rättvisa nationella prov. (Länk till sajten skiftet.org).
Dela gärna information om att du har skrivit under. Använd taggen #rattvisanp
Läs citat från de som har skrivit under.
—
Vi tycker
Dyslexiförbundet: Avkodning är viktigt att träna på även för elever med dyslexi, som aldrig kommer kunna avkoda automatiskt. Men att eleverna förstår vad de läser är mer centralt. Därför måste de få använda sig av sina digitala verktyg i alla situationer där de behöver dem. Läs mer om vad vi tycker. (Länk till www.dyslexi.org).
Svenska Dyslexiföreningen och Svenska Dyslexistiftelsen: Att kunna läsa öppnar dörren till nya världar. Alla ska ha rätt till den möjligheten, även den som har det svårt med bokstäverna. Grundläggande avkodning är viktig att få med sig. Men målet är att bli en kritisk och engagerad läsare. Och vägen dit kan se olika ut. Det är förståelsen som ska värderas, inte vägen dit.
Läsrörelsen: För Läsrörelsen med mottot ”Ge dina barn ett språk” är frågan om Rättvisa nationella prov en djupt demokratisk fråga. Att läsa med ögon, öron eller fingrar och besvara frågor utifrån sina förutsättningar – skriftligt eller muntligt – är en mänsklig rättighet. Och något som gagnar både den enskilda eleven och samhället.
En bild av dyslexi / Susanna Cederquist: Läsa är idag inte samma sak som för säg 100 år sedan. Idag läser vi med ögon, öron eller fingrar. Alla elever har rätt att bli effektiva läsare. Många dyslektiker är primära öronläsare. Inte ett barn till ska behöva utstå Skolverkets diskriminering i att deras sätt inte räknas. Läs mer om vad jag tycker. (Länk till www.susannacederquist.com)
Disability Rights Defenders Sweden: Vi arbetar mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Diskriminering av elever med dyslexi vid nationella prov har pågått för länge. Därför driver vi flera rättsprocesser med elever och andra organisationer, där vi stämt kommuner och Skolverket för diskriminering. Syftet är att eleverna ska få upprättelse och att diskrimineringen vid de nationella proven ska upphöra. Läs mer om vårt arbete i denna artikel i Skolvärlden eller på vår hemsida (Länk till skolvarlden.se och drds.se).
LegiLexi: Elever som till vardags har läs- och skrivstöd bör självklart även få använda dessa stödverktyg när deras färdigheter ska utvärderas och betygsättas såsom i de nationella proven. Detta inte minst för att säkerställa att den förmåga som betygsätts (tex förståelse av skriven text) också är den som de facto testas. Läs mer om oss (Länk till legilexi.org).
—
Forskare säger
”Att inte låta elever lyssna på texter vid nationella proven är som att förbjuda elever att använda glasögon/linser för de som har funktionsnedsättning i ögonen när de skall läsa. Hur elever tar till sig text, dvs om de lyssnar eller läser, är inte det viktigaste eller någon lag på hur det skall gå till!! Det viktigaste är att alla människor får ta till sig information på så lika villkor som möjligt.” Idor Svensson, forskare inom psykologi vid Linnéuniversitetet.
”För att bidra till en likvärdig skolgång och tillgång till texter och textskapande, ska elever med olika former av utredda behov ges de läs- och skrivstöd de har rätt till. Det gäller såväl den dagliga undervisningen som vid test av olika slag som exempelvis nationella prov.” Caroline Liberg, Professor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
”Att avkoda texten i en läsförståelseuppgift är en trivial uppgift för de flesta elever, medan högre kognitiva funktioner som att tolka och förstå texten kan vara utmanande. Om däremot en elev med dyslexi ska avkoda en text kan den stora utmaningen ligga just där, så för att på ett rättvist sätt kunna visa sin förmåga att tolka och förstå en text bör eleven med dyslexi uppenbarligen få lyssna på texten.”
Ulrika Wolff, professor i pedagogik, Göteborgs universitet.
”Det är snart 50 år sedan jag i mitt avhandlingsarbete utvecklade metoder för att göra texter i skolan tillgängliga även för elever med synskada. För mig är det självklart att alla barn skall ha tillgång till text på jämlika villkor. Detta gäller självklart också nationella prov för barn med dyslexi.” Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik.
—
Insamling av vittnesmål
Dela med dig av dina erfarenheter eller åsikter i frågan. Ange om du vill att vittnesmålet ska publiceras här på sidan eller inte.
Vi publicerar de delar av vittnesmålet som passar för sidan. Hela ditt vittnesmål tar vi med till politikerna i frågan.
Skriv till: sara.rydin@dyslexi.org (kommunikatör på Dyslexiförbundet)
Läs vittnesmål. (Länk till sida på samma sajt.)
—
Bakgrund
Ända sedan 2013 har vi diskuterat frågan om anpassningar vid nationella prov med Skolverket.
Skolverket skriver i sina instruktioner till lärarna i årskurs 3 och 6 att eleverna ska genomföra delproven om läsförståelse i svenska utan att texterna får läsas upp. De menar att avkodning och läsförståelse måste testas vid samma provtillfälle.
I årskurs 9 får texterna däremot läsas upp.
Vi tycker att elever som normalt sett läser med öronen, ska få göra det även under nationella proven. Deras läsförståelse skulle då mätas på samma sätt som andra elevers läsförståelse. När de inte får använda sina hjälpmedel, misslyckas eleverna redan på förhand eftersom problem med avkodning är en del av dyslexin. Som ett vidare resultat får eleverna sämre betyg baserat på det nationella provet.
Lärarna som har elever med dyslexi vet redan att de har stora avkodningssvårigheter. Det behöver inte testas på det nationella provet. Istället kan eleverna få använda sin talsyntes och visa hur bra de är på läsförståelsen.
—
Vi tycker det här är en viktig fråga för framtiden
Prinsparets Stiftelses uppdrag är att främja en tryggare nätvardag för barn och unga samt öka respekt och förståelse för alla med dyslexi.
TorTalk är ett talsyntesverktyg skapat av Tor Ghai som själv är dyslektiker.
Oribi, Assisterande teknik i världsklass.
Vi utvecklar en mer inkluderande klassrumsmiljö genom våra digitala hjälpmedel.
Svensk Talteknologis vision är att ingen elev ska lämna skolan utan att kunna läsa, skriva eller hantera ett språk.
Blipsay Lyssningskoder gör att du smidigt kan välja ditt sätt att läsa en text, via ögon och/eller öron. Alla texter kan lyssningskodas för att innehållet ska kunna nå fler.
Tjänster och hjälpmedel för elever och vuxna som behöver stöd i vardagen.
Glosboken är ett digitalt verktyg som hjälper dig att plugga, oavsett ämne, på ett roligt, effektivt och individuellt sätt. Våra smarta verktyg, så som talsyntes underlättar för både lärare och elev.